Alarmerande skillnader mellan tjejers och killars psykiska hälsa

Forskare vid Mittuniversitetet publicerade på tisdagen en ny rapport om ungas psykiska hälsa och utsatthet för trakasserier. Drygt hälften (24 av 41) av alla skolor med elever i årskurs nio i Västernorrland har ingått i studien. Resultaten i rapporten grundar sig på enkätsvar från 1211 elever, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 81 procent. Studien ska ge fördjupad kunskap om risk-och skyddsfaktorer kopplat till elevers psykiska hälsa och ohälsa, med särskilt fokus på utsatthet för olika former och kombinationer av våld och trakasserier.

− En av många slutsatser utifrån resultaten är att det, rent generellt, är viktigt att följa upp den psykiska ohälsan bland eleverna, men de stora skillnader som finns mellan tjejers och killars psykiska hälsa är alarmerande. En utgångspunkt för framtida analyser är att det finns starka samband mellan psykisk ohälsa och utsatthet för olika former av våld och trakasserier och att det är en viktig förklaring till att tjejer rapporterar mer psykisk ohälsa än killar, säger Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet.

Bland resultaten märks att:

• drygt hälften av alla tjejer fått en dickpic det senaste halvåret och drygt hälften har blivit utsatta för att någon har bett om att få bilder eller videoklipp med naket eller sexualiserat innehåll, mot deras vilja − motsvarande siffror för killarna är sex respektive tolv procent
• 27 procent av tjejerna uppger att de blivit tafsade på, bland killar är siffran sju procent
• nära hälften av tjejerna har blivit kallade för hora, fitta eller andra könsord under de senaste sex månaderna, för killarna handlar det framför allt om att de blivit kallade för könsord (29 procent) och kallade för bög (28 procent)
• var tredje tjej som varit i en relation har blivit tvingad till att göra något sexuellt som de inte ville och var tredje tjej svarade att de har gått med på något sexuellt, fast de inte ville − motsvarande siffror för killarna är tolv respektive sju procent

− Vi ser ett tydligt genusmönster, både när det gäller utsatthet och när det gäller att utsätta andra. Både tjejer och killar har oftast varit utsatta av killar på den egna skolan, killar från någon annan skola eller av en okänd kille, säger Heléne Dahlqvist, forskare vid Institutionen för hälsovetenskaper, Mittuniversitetet.

Skolan är en viktig arena för ungas hälsa ur många olika aspekter. Att känna delaktighet och att ha inflytande är betydelsefullt för hälsa och välbefinnande, men också för att lyckas i skolan. Ett mått på delaktighet och inflytande som använts i den här studien handlar om hur eleverna upplever samarbetet, kommunikationen och den demokratiska kompetensen i klassen.

Andra studier visar att de klasser som har en hög grad av delaktighet utifrån dessa tre dimensioner också har bättre betyg och lägre grad av mobbning, eleverna upplever en lägre grad av diskriminering på skolan och de rapporterar en lägre förekomst av sexuella trakasserier, både online och IRL. 

− Arbetet för att minska ungas utsatthet för våld och trakasserier kan givetvis inte enbart ligga på skolan. Det behövs ett långsiktigt förebyggande arbete även i andra sammanhang där ungdomar finns. Vi hoppas också att många föräldrar läser rapporten får ökad kunskap och förståelse för vad unga, och särskilt tjejer, kan bli utsatta för, säger Albin Dahlström, doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper.

Enkäten innehöll frågor om psykisk hälsa, ohälsa och oro, olika former av våld och trakasserier samt en mängd olika frågor om elevernas psykosociala arbetsmiljö i skolan. Rapporten är framtagen av forskare vid Mittuniversitetet i samarbete med Region Västernorrland och Länsstyrelsen Västernorrland.

Här kan du ta del av hela rapporten.

Kontaktpersoner:

Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet, 010-142 85 41, katja.gillandergadin@miun.se
Heléne Dahlqvist, forskare vid Institutionen för hälsovetenskaper, Mittuniversitetet, 010-142 85 02, helene.dahlqvist@miun.se
Albin Dahlström, doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper, Mittuniversitetet, 010-142 83 27, albin.dahlstrom@miun.se